Frågor och svar om självmord

Ullakarin Nyberg, psykiatriker och överläkare på Norra Stockholms psykiatri, svarar på frågor om självmord.

Varför tar vissa personer sitt liv?

När svåra händelser inträffar vill vi ha en enkel förklaring som gör det hela mer begripligt. Därför är det vanligt med förenklingar när det gäller självmord, trots att det kanske är en av de mest komplexa händelser som finns.

Vad kan en sådan enkel förklaring vara?

Till exempel att psykisk ohälsa är den enda förklaringen, men vi vet att biologiska faktorer som sjukdom och ärftlighet spelar en viktig roll. Man kan ha en biologisk sårbarhet för både personlighetsdrag som ökar självmordsrisken, till exempel impulsivitet och aggressivitet och risken att utveckla depression vid stressande livshändelser.

Vad menas med biologisk sårbarhet?

Om man till exempel tillhör en familj med många alkoholister är det klokt att vara observant på sitt eget drickande, eftersom det finns en risk att man har lättare än andra att utveckla beroende. Om många i släkten är kraftigt överviktiga kan det finnas en ökad risk för att man själv blir överviktig och om många har insjuknat i hjärt-kärlsjukdom eller bröstcancer i unga år kanske det finns en ökad risk för att utveckla dessa tillstånd. Egna motåtgärder kan till exempel handla om livsstilsfaktorer och att sköta sina mammografikontroller. Det finns förstås ingen garanti för att man inte ändå drabbas, men de flesta brukar tycka att det är skönt att veta att man själv har gjort det man kan för att undvika sjukdom.

Hur mycket spelar sociala och kulturella faktorer in vid självmord?

Det spelar stor roll. I Sverige som har en individpräglad kultur döljer vi gärna hur vi egentligen mår bakom käcka fraser: Det är bara bra med mig! Man ska inte klaga! är det större risk att den som mår psykiskt dåligt upplever utanförskap: Det är nog bara jag som inte klarar mitt liv. Alla andra skriver på Facebook om sina mysiga fredagar och gemensamma middagar, det är bara jag som sitter ensam i en dammig lägenhet och tröstäter.  Det är naturligtvis lättare att hantera utanförskap inom vissa områden om man har ett starkt och stödjande nätverk. Den som saknar nära relationer eller har svårt att knyta an till andra människor är mer sårbar för alla typer av belastning och det måste uppmärksammas.

Vad ska man säga till någon som inte verkar må bra?

Det behöver inte vara komplicerade frågor, det brukar ofta räcka med en enkel mening.

  • Du verkar nedstämd, min syster har varit deprimerad och jag tycker att jag känner igen det här.
  • Du somnar alltid på våra möten nuförtiden, har du problem att sova på nätterna?
  • Du verkar ha svårt att koncentrera dig, har det hänt något?
  • Jag ser att du är ledsen, du behöver inte skämmas inför mig, jag har också haft det svårt.
  • Du är så tyst, jag har också mått dåligt och för mig hjälpte det att prata.
  • Du luktar alkohol på morgnarna, det gjorde du inte förut. Har du det jobbigt?

Genom frågor som dessa signalerar den som frågar inte bara intresse, utan också medvetenhet om att psykiska symptom har en orsak, och det kan vara skönt att höra för den som är drabbad.

Hur allvarligt ska man se på självmordshot?

Ibland beskrivs självmordshot som ett rop på hjälp och man förutsätter att hotet är mindre allvarligt på grund av det. Om man jämför med rop på hjälp i andra situationer blir det uppenbart hur orimligt det antagandet är. Om en person är på väg att drunkna och ropar på hjälp skulle ingen resonera så: Det är säkert ingen fara, hen ropar bara på hjälp!

Fakta om suicid

  • 1400-1500 personer tar sitt liv varje år i Sverige. I den statistiken ingår olyckshändelser där rättsmedicinsk undersökning inte har kunnat utesluta att dödsorsaken var självmord, till exempel singelolyckor.
  • Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste.
  • Sverige ligger medelhögt i statistiken jämfört med andra länder med cirka 20 fall per 100 000 invånare. Östeuropa och Finland har högre förekomst, medan flera av medelhavsländerna, USA och Norge ligger lägre.
  • Många tror att dödligheten i självmord har ökat, men i själva verket har det totala antalet minskat med cirka 1 000 personer per år jämfört med slutet av 1970-talet.
  • I åldersgruppen 15-24 år har säkra och osäkra självmord ökat. Varje år tar 30-40 svenska ungdomar i åldrarna 15-19 år sina liv. I åldersgruppen 20-24 år dör cirka 70 ungdomar per år genom självmord. Barn under 15 år begår också självmord, men det är mycket ovanligt. Vad ökningen i den här åldersgruppen beror vet man inte men förmodligen påverkar samhällsutvecklingen med sina snabba förändringar. Ökning av missbruk och psykisk ohälsa bland unga påverkar också. Den positiva trenden i övriga åldersgrupper beror bland annat på ökad kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa, vilket har lett till att fler söker och får hjälp.

Läs mer på Suicidezero som arbetar nationellt med att radikalt minska självmorden.

Nationella hjälplinjen är en jourtelefon för dig som är i akut psykisk kris och behöver någon att prata med. Även du som är närstående är välkommen att ringa för att få råd och stöd.

Publicerat 2014-05-05