Skriv ut den här sidan

"Livsstilsfrågor är en viktig del i behandlingen"

Det vi äter och dricker har en stor påverkan på hjärnan och kroppen. Om du äter näringsrik mat och förser kroppen med rätt bränsle ökar dina förutsättningar att må bra både mentalt och fysiskt. Det säger Bo Jonsson, överläkare på Norra Stockholms psykiatri. 

Hur ser sambanden ut mellan psykisk hälsa och mat?

Sambanden är väldigt tydliga. En väl sammansatt näringstät kost, sömn och rörelse är livsnödvändigt för att kroppen och hjärnan ska fungera optimalt. Livsstilen påverkar ju också vår fysiologi och biokemi, säger Bo Jonsson.

Han menar att det finns mycket i livet som påverkar sjukdomar och att den traditionella vården inte alltid tar hand om livsstilsfrågorna i mötet med patienten.

Hur tar du in livsstilsfrågorna i din behandling?

Vi började, för mer än tio år sedan i Bromma och Vällingby, samarbeta med Gymnastik- och idrottshögskolan och erbjöd patienter motion som ett komplement vid depression. Att vara med i en grupp och gympa tillsammans med andra visade sig vara ett bra tillägg i behandlingen. Sedan femton år har jag tagit upp matfrågor med mina patienter.

Vad ger du för råd till dina patienter kring mat?

Jag pratar ofta om att öka bredden på det man äter. Att öka repertoaren och äta och prova flera olika livsmedel. I sjukdomsbilden ingår ofta att äta snävt, det vill säga samma mat varje dag. En del psykiska sjukdomar ger ökad aptit och ökat sug efter särskilt snabba kolhydrater. Det är viktigt att väcka tankar kring mat och rörelse vilket också leder in och fångar upp eventuella livsstilsproblem som patienten har.

Har du några näringstips till deprimerade personer?

Det är viktigt att äta omega-3-fetter som bland annat finns i fet fisk, som till exempel lax, sill och makrill. Omega-3-fettsyror och omega-6 är beståndsdelar i framför allt cellmembranen som gör att cellväggarna fungerar som de ska. Det hjälper också till att normalisera receptorerna och signalsubstansernas omsättning. För personer som inte äter fisk är detta av särskilt intresse. Vegetarianer får i sig en del omega-3-fetter från gröna växter, men det är inte samma uppsättning av molekyler som finns i fisk och som har de viktiga långa fettsyrorna. Men de vegetarianer som äter tillräckligt med vitaminer och mineraler kan faktiskt träna upp förmågan att omvandla korta till långa fettsyremolekyler.

D-vitaminets fördelar lyfts ofta upp i olika sammanhang när psykisk ohälsa kommer på tal. Varför är just D-vitamin så bra?

D-vitamin behövs för serotoninomsättningen och det är bra mot vinterdepression. Idag vet vi dock för lite om hur vi ska använda D-vitamin när det gäller psykisk sjukdom. Många patienter har låga nivåer av D-vitamin och då kan vi substituera. Dock finns det för lite behandlingsstudier med vitamin D och psykisk sjukdom.

Hur tycker du att fördelningen av kolhydrater, fett och proteiner ska se ut för en person per dag?

Det är olika för olika personer. Till exempel har personer med typ II diabetes nytta av att dra ner på kolhydraterna och få i sig mer fett. Man ska inte vara så rädd för fett. Naturliga fetter är bra, som till exempel smör, kokosfett, oliv- och rapsolja och fett i avokado, nötter och fisk. Men jag är mycket tveksam till margarin och lågfettprodukter. Vi behöver få i oss en naturlig blandning av fetter. Mättat fett som finns i smör är den sista kontroversen när det gäller fett. Nästan hälften av kroppens eget fett är mättat, det ska man inte glömma bort, så varför skulle det vara farligt?

Vad ska man äta för typ av mat för att må bra psykisk?

Det går inte att ge generella råd. Det är väldigt individuellt vad som är bra för oss. Jag brukar betona att vi är alla biokemiskt individuella. Tänk bara på hur olika människor svarar på läkemedel. Men ett brett utbud av naturlig kost som ger bra näring är viktigt för alla. Problemet med den moderna kosten, raffinerad mat som hel- och halvfabrikat, är att den ofta är näringsfattig. Till skillnad mot den oraffinerade födan som har en riklig mängd näringsämnen som till exempel fettsyror, aminosyror, det vill säga fett och protein, vitaminer, mineraler och spårämnen.

Hur förmedlar du dina kunskaper kring kost och hälsa till dina patienter?

Genom motivation och stöd. Det är inte så lätt att börja laga mat när man är deprimerad. Det är lättare att öppna kylskåpet och ta ut filmjölk och en smörgås. Det skulle behövas kostrådgivare inom sjukvården som skulle kunna ge mer kunskap och stöd. Vi har ett inslag i våra utbildningar för patienter och närstående som är sex gånger á två timmar. När patienten är stabil i sin sjukdom så rekommenderar vi den kursen. En gång av dessa möten ägnas åt livsstilsfrågor som kost, näring, fysisk aktivitet, sömn och alkohol.

Har du fått gehör för dina idéer bland kollegor?

Det är lätt att ta upp frågan med personer som är entusiastiska och intresserade. Men alla är inte där. Det finns mycket stöd och pengar för läkemedel och det finns en stark tradition för olika terapiformer. Men vi får inte tillräcklig kunskap inom näringsfältet i vår profession. Livsstil och kostfrågor ifrågasätts ibland eftersom en del tycker att det inte finns evidens. Jag tycker att det finns en hel del vetenskapligt stöd men för lite kunskap om detta. Det finns många felaktiga uppfattningar eftersom det saknas kunskap och det finns mycket myter och åsikter.

Vad är det för myter?

En myt som har funnit länge är att sjukdom mest beror på genetik. Javisst, men hur mycket? Det är alltid en interaktion med omgivningen. En myt är att maten som vi äter inte påverkar hjärnan till exempel. Nu görs det mer forskning kring detta och man ser tydligt vad som händer i hjärnan.

Hur kan man motivera en patient som mår dåligt att äta rätt?

Det är ofta svårt i den akuta situationen men blir lättare när patienten mår bättre. Det är bra att fråga patienten hur en måltid ser ut. Till exempel frågar jag vad de äter och vad de undviker att äta.

Hur tas dina råd emot av patienterna?

Många patienter uppskattar att frågan tas upp, men en del gör det inte. Först när man frågar får man veta. När vi människor mår sämre äter vi kanske mer godis, bröd och annat som vi inte äter annars. Det kan vara känsligt att fråga vad folk stoppar i munnen. Jag förklarar att mat många gånger handlar om tröst, men att trösten är kortvarig. Det lilla lugn och känslan av att bli piggare, som godis och läsk ger, varar inte så länge. Suget återkommer snabbt igen. Det blir en ond cirkel.

Fakta

Bo Jonsson är överläkare på Affektivt centrum och disputerade 1999 på en avhandling vid avdelningen för stressforskning på Karolinska Institutet. Utifrån sitt intresse i livsstilsfrågor publicerade han 2012 en bok: The vitamin cure for depression (ISBN 978-1591202820). Den som vill skaffa sig mer kunskap kan förslagsvis ta del av hemsidan för International Society for Nutritional Psychiatry Research: www.isnpr.org

Publicerat 2015-02-12