Skriv ut den här sidan

”Professionell självkänsla har betydelse”

- Vi behöver tydliggöra vad nyanlända kan få för hjälp på olika vårdnivåer. Det man gör i sin profession har stor betydelse, säger Sofie Bäärnhielm, överläkare i psykiatri och enhetschef för Transkulturellt Centrum som ger konsultationer till landstingspersonal. 


Hon menar att man inom sjukvården behöver identifiera vilka flyktingar som behöver extra hjälp. Det första mötet mellan personal och nyanlända kan ha en avgörande betydelse. Därför är det bra att ha viss kunskap kring psykiatri och kunna reagera på psykiatriska symtom.

Vad saknas idag som man kan bli bättre på?

Det är viktigt att tydliggöra vad människor kan få för hjälp på olika vårdnivåer. Ibland kanske personalen kan känna vanmakt över att man skulle vilja göra så mycket mer, men det är ändå viktigt att känna en professionell självkänsla och känna att det man gör är meningsfullt. Det allra viktigaste är de sociala delarna; att få bostad, ha fungerande skolgång och möjlighet att arbeta. Personalen som arbetar på arbetsförmedlingen, i skolor och på andra instanser måste känna att det gör ett viktigt jobb.

Hur kan ni ge stöd till vårdpersonal som behöver mer kunskap?

Vi på Transkulturellt Centrum har kurser och utbildningar både hos oss och ute i olika verksamheter. Vi kan komma ut och lägga upp en kurs utifrån hur behoven ser ut. Alla med vårdavtal i landstinget kan få hjälp och vårdpersonal kan ringa till oss direkt och få stöd i dessa frågor. Vi kan också skräddarsy utbildningar.

Vad ska man fråga efter när man möter en flykting?

Några viktiga frågor kan till exempel vara att fråga om hur flykten har gått till, hur livet såg ut innan flykten och vilka styrkor som finns hos personen. Vi fokuserar tyvärr ofta på psykisk ohälsa, sjukdom och oförmågor. Ibland ser vi inte människors resurser som kan vara enorma. Man brukar ibland prata om ett begrepp ”resiliens” alltså motståndskraft mot svåra händelser. Vi kommer bland annat att ha ett seminarium om detta i december. Det handlar om flyktingar, som trots att de har haft svåra bakgrunder kan gå vidare och skapa sig ett välfungerade liv och vara till nytta i samhället.

Hur tas en nyanländ med svåra trauman emot i Sverige?

Min bild är att vi har bra spjutspetskompetens när det gäller att ta hand om flyktingar som har varit med om stora trauman, som till exempel tortyr. Både Kris- och Traumacentrum och Röda korsets har flera behandlingscenter på olika orter i Sverige för krigs- och tortyrskadade flyktingar. De kan ta emot de allra svåraste fallen. Men långt ifrån alla behöver tas om hand där.

 Publicerad 2015-09-08

Fakta

  • Transkulturellt Centrum ger stöd för vårdpersonal i Stockholms läns landsting. Det handlar om att möta människor med annan kulturell bakgrund, nyanlända flyktingar och asylsökande.
  • På Transkulturellt Centrum arbetar fem hälsokommunikatörerna för att möta nyanlända. De ger en introduktion hur samhället fungerar, hur man behåller hälsan i ett nytt land och hur sjukvården fungerar. Vart man ska vända sig och vem som kan hjälpa. Hälsokommunikatörerna är också ett stöd för vårdpersonalen. 
  • Sofie Bäärnhielm har bland annat skrivit boken ”Transkulturell psykiatri” som beskriver hur man känner igen psykisk sjukdom trots kulturella skillnader.
  • Anmäl dig till seminariet "Resiliens – Hur kommer människor vidare efter svåra händelser?"