Skriv ut den här sidan

Riskfaktorer för suicidalt beteende i olika högriskgrupper analyserade

Den 6 november disputerade Axel Haglund, Norra Stockholms psykiatri, med avhandlingen ”Suicidal behaviour in three high-risk populations: epidemiological and clinical cohort studies”. 

Grattis till disputationen, berätta om din avhandling!

– Den består av tre delstudier där vi analyserar riskfaktorer för suicidalt beteende i tre olika högriskgrupper; bipolära patienter, frigivna fångar och personer som gjort suicidförsök och överlevt.

Metoderna i studierna skiljer sig åt; den första använder data från BipoläR, ett omfattande kvalitetsregister som innehåller kliniska data om bipolära patienter. Den andra är baserad på data ur nationella populationsregister och den tredje studien kommer ur en multicenterstudie där patienter har intervjuats, bland annat på psykiatriska akutmottagningen. Syftet är att finna specifika riskmarkörer inom högriskgrupperna så att förebyggande åtgärder kan riktas till de med högst risk.

Vad var svårast med arbetet?

– Att studera suicidalt beteende är väldigt svårt, bakgrunden till varje enskild händelse är ofta komplex och kan skilja sig avsevärt från fall till fall. Det gör det svårt att urskilja tydliga mönster och möjliga orsaksmekanismer.

Personligen tycker jag att det svåraste i arbetet med min avhandling har varit det statistiska analysarbetet, som jag till stor del gjort själv. Det kräver mycket tålamod, som jag ibland saknar. Ämnet för avhandlingen är naturligtvis tungt men för mig är ämnet suicid det kanske mest angelägna man kan ägna sig åt som forskare.

Vilka slutsatser kan du dra från avhandlingen?

– En övergripande slutsats är att det med hjälp av epidemiologiska och kliniska studier går att urskilja nya relevanta aspekter inom avgränsade riskgrupper som kan bidra till vår förståelse av suicidala handlingar och bättre riskbedömningar.

De viktigaste kliniska slutsatserna är:

  1. att man bör vara vaksam på risken för suicidhandlingar hos bipolära patienter som har en instabil form av sjukdomen och som tidigare gjort suicidhandlingar,
  2. att perioden efter frigivning från fängelse är en period med hög risk för suicid där särskilt missbruk är en riskfaktor,
  3. frågor om interpersonellt våld kan bidra vid suicidriskbedömningar av personer som precis överlevt ett suicidförsök.

Vad ska du göra nu?

– Jag kommer fortsätta forska inom ämnet suicidologi, bland annat finns det mycket mer att göra inom ramen för multicenterstudien som min tredje delstudie är baserad på. Under 2016 kommer jag även arbeta deltid med ett projekt som går ut på att utbilda personal och jourer på psykiatriska akutmottagningen om suicidriskbedömningar. Det ska bli mycket spännande!