Skriv ut den här sidan

S:t Göranprojektet ska leda till bättre vård

Målet med S:t Göranprojektet är att i framtiden kunna erbjuda en bättre och mer individanpassad behandling vid affektiva sjukdomar och uppmärkssamhetsproblem, till exempel ADHD. Frank, en av de medverkande i studien, kan rekommendera andra att vara med i projektet.

Anledningen till att S:t Göranprojektet startades är att det saknas mycket kunskap om affektiva sjukdomar och uppmärksamhetsproblem. Till exempel vet man inte varför vissa läkemedel eller en viss sorts psykologisk behandling fungerar bra för en del personer men inte för andra. En annan frågeställning är om kvinnor och män ska ha olika behandling eller inte.

– Målet med S:t Göranprojektet är att besvara de här frågorna och i framtiden kunna erbjuda patienterna en bättre och mer individanpassad behandling, säger Lena, forskningssjuksköterska vid Norra Stockholms psykiatri.

För att kunna uppnå målet behöver projektet deltagare. En av dem som medverkat i S:t Göranprojektet är Frank. Han gjorde sin ADHD-utredning 2012 och blev under våren 2014 tillfrågad av sin behandlare att vara med i studien.

– Jag tyckte att det lät väldigt intressant och tackade ja till att vara med. Tillsammans med forskningssjuksköterskan gick jag igenom programmets olika moment och hur allt går till, säger Frank.

På morgonen fick Frank komma till Norra Stockholms psykiatri vid S:t Görans sjukhusområde och på fastande mage lämna blodprover. I proverna ingår vanliga hälsokontrollsundersökningar som test av leverfunktionen, ämnesomsättningen, blodfetter, mineraler och infektionsprover. Frank fick även mäta och väga sig, kontrollera puls och blodtryck.

QB-test och självskattningsskalor

Efter provtagning åt Frank frukost och fyllde i olika självskattningsskalor. Därefter följde ett ryggvätskeprov, en rutinundersökning som tar ungefär en halvtimme att genomföra.

För att mäta hyperaktivitet, ouppmärksamhet och impulsivitet gjorde Frank sedan ett QB-test.

– Testet gick ut på att olika figurer dök upp på en datorskärm, när samma figurer återkom skulle jag trycka på en knapp och mina rörelser registrerades. Det tog 20 minuter att genomföra och det var en utmaning att fokusera på skärmen, berättar han.

På eftermiddagen åkte Frank till Karolinska sjukhuset för att göra en hjärnavbildning i en magnetkameraundersökning. Undersökningen pågår i en timme och utförs för att utesluta förändringar i hjärnan som kan vara behandlingsbara, till exempel tumörer eller andra neurologiska sjukdomar. 

Kan rekommendera andra att medverka

Frank är glad över att ha deltagit i projektet.

– Genom att vara med har jag fått en chans att lära mig mer om min kropp och det har varit intressant att se hur den fungerar. I S:t Göranprojektet har jag blivit väldigt bra bemött av personalen, alla har varit mycket trevliga med en positiv inställning. Jag kan absolut rekommendera andra att medverka i studien, säger Frank.  

Det är helt frivilligt att deltaga i S:t Göranprojektet som tar ungefär en dag att genomföra. Du kan vara med och samtidigt avstå från vissa delar av studien. Om du väljer att vara med och sedan ångrar dig kan du, utan att behöva ange skäl, avbryta studien. Vill du veta mer? Kontakta din behandlare eller läs mer här.

2014-05-06